Annons:
Annons:

Med sina 9,3 meter i diameter kommer den nya ljusbågsugnen att bli en av de största i världen. Bilden visar en skiss över hur det nya industriområdet i Oxelösund kommer att se ut efter investeringen. Foto: Lindblad Studio/Tengbom/AplusM

Johnny Sjöström, divisionschef Special Steels och tillförordnad platschef på SSAB i Oxelösund, statsminister Ulf Kristersson och SSABs vd och koncernchef Martin Lindqvist tog det första spadtaget som markerar byggstarten för den nya ljusbågsugnen i Oxelösund. Foto: Ann-Louise Larsson

Johnny Sjöström, divisionschef Special Steels och tillförordnad platschef på SSAB i Oxelösund, presenterade framtidsplanerna för anläggningen i Oxelösund. Foto: Ann-Louise Larsson

Statsminister Ulf Kristersson lovar att staten ska sitt ansvar för att skapa legala förutsättningar för industrins omställning. Foto: Ann-Louise Larsson

SSAB investerar i Oxelösund - mot fossilfri produktion

Artikel

Med investeringen i ljusbågsugnen vid stålverket i Oxelösund tar SSAB ett stort kliv in i framtiden. Ambitionen är att till 2030 ha ställt om all produktion till att vara helt fossilfri och därmed ta bort tio miljoner ton koldioxidutsläpp om året. Samtidigt ökar företaget sitt elberoende och dagens kapacitet i elnätet räcker inte till.

Redan 2016 började SSAB titta på andra metoder för att tillverka stål. Det drygt 70 år gamla koksverket i Oxelösund hade börjat tjäna ut, men i stället för att investera i ett nytt koksverk med beprövad teknik bestämde sig SSAB för att satsa på tillverkning med hjälp av en ljusbågsugn med minimala fossila utsläpp. Det gör man genom att investera drygt sex miljarder kronor av eget kapital i en elektrisk ljusbågsugn vid stålverket i Oxelösund för storskalig ståltillverkning med minskade koldioxidutsläpp som följd.

– Ljusbågstekniken ger oss en enklare produktionsprocess, ökad flexibilitet och högre kapacitet men gör oss samtidigt mer beroende av elektricitet, säger Johnny Sjöström, divisionschef Special Steels och tillförordnad platschef på SSAB i Oxelösund.

Johnny Sjöström, divisionschef Special Steels och tillförordnad platschef på SSAB i Oxelösund, presenterade framtidsplanerna för anläggningen i Oxelösund. Foto: Ann-Louise Larsson

Luftledningar överklagade
Just elförsörjningen är den stora knäckfrågan i hela projektet. Ljusbågsugnen beräknas förbruka cirka 0,5 terawattimmar el per miljon ton producerat stål. Maximal produktionskapacitet i den nya ljusbågsugnen är 1,7 miljoner ton stålämnen per år, vilket kommer att öka behovet av externproducerad energi och kräver därmed en utökad elanslutning.

– Vi kommer köpa fossilfri el av Vattenfall som planerar att bygga nya luftledningar men ärendet är överklagat och ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen för avgörande, säger Johnny Sjöström.

Det Vattenfall vill göra är att bygga två nya 130 kilovolts-ledningar mellan transformatorstationen i Hedenlunda i Flen och stålverket i Oxelösund. Det första godkännandet har överklagats av motståndare till en luftledning och som i stället förordar det dyrare alternativet med en markförlagd ledning. Ärendet ska avgöras av Mark- och miljööverdomstolen.

Ljusbågsteknik i stor skala
– Genom investeringen här i Oxelösund kommer vi kunna minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med runt tre procent, eller 1,5 miljoner ton koldioxid. När vi är klara med hela vår omställning i SSAB har vi tagit bort ungefär tio miljoner ton koldioxid, säger SSABs vd och koncernchef Martin Lindqvist.

Ljusbågsteknik i sig är ingenting nytt. Det har använts i 150 år inom stålindustrin för att smälta metaller från skrot i smältverk. Det som är nytt med SSABs investering är att det är den första ljusbågsugnen i världen som är byggd för fossilfri ståltillverkning. Ugnen är utvecklad av den tyska tillverkaren SMS group, som SSAB har ett långvarigt samarbete med, och kommer med sina 9,3 meter i diameter att bli Sveriges i särklass största ljusbågsugn och en av de största ljusbågsugnar som tillverkats. I ljusbågsugnen kommer SSAB smälta fossilfri järnsvamp, tillverkad med Hybrit-tekniken som SSAB är del i att utveckla, samt återvunnet skrot. I stället för att använda kol och koks för att ta bort syret ur järnmalmen används vätgas – restprodukten blir då vatten, inte koldioxid som vid traditionell masugnstillverkning.

– Vår vision är att bygga fossilfria konkurrenskraftiga värdekedjor – det är det vi gör nu. Byggstarten för vår ljusbågsugn är en milstolpe för svensk stålindustri och ett första steg i den storskaliga omställningen för SSAB, säger Martin Lindqvist.

Med sina 9,3 meter i diameter kommer den nya ljusbågsugnen att bli en av de största i världen. Bilden visar en skiss över hur det nya industriområdet i Oxelösund kommer att se ut efter investeringen. Foto: Lindblad Studio/Tengbom/AplusM

Levererat 600 ton från pilot
Produktionen av fossilfritt stål med den nya ljusbågsugnen ska vara i gång 2026. Efterfrågan är redan nu stor av fossilfritt stål. Från pilotanläggningen i Luleå som invigdes 2020 har SSAB levererat cirka 600 ton stål.

– Det blev uppenbart för oss att det här är något som kunderna verkligen efterfrågar. Under första kvartalet 2023 släppte vi även ett nollutsläppsstål tillverkat av återvunnet skrot med biokol och biogas i våra amerikanska anläggningar och vi ser att efterfrågan vida överskrider vår kapacitet, säger Martin Lindqvist.

Vid det första spadtaget i Oxelösund i slutet av november förra året medverkade statsminister Ulf Kristersson. Han påtalade hur viktig omställningen är för svensk konkurrenskraft.

– Det kommer inte att finnas en marknad för produkter som inte är del av omställningen. Den som ligger först kommer ha initiala fördelar, säger han.

Johnny Sjöström, divisionschef Special Steels och tillförordnad platschef på SSAB i Oxelösund, statsminister Ulf Kristersson och SSABs vd och koncernchef Martin Lindqvist tog det första spadtaget som markerar byggstarten för den nya ljusbågsugnen i Oxelösund. Foto: Ann-Louise Larsson

Staten ska skapa förutsättningar
Han lyfter också vikten av att staten och stålindustrin drar åt samma håll för att möjliggöra och påskynda omställningen.

– Från statens sida måste vi se till att skapa de legala förutsättningarna som krävs och vi ska se till att göra vår del av jobbet, säger Ulf Kristersson.

Investeringen i Oxelösund är den första av flera för SSABs del de närmaste åren, för att nå målet om en fossilfri tillverkning 2030. Näst på tur står Luleå och Brahestad i Finland. Första investeringsbeslutet förväntas fattas under 2024, nästa 2026, enligt Martin Lindqvist. Förutom ljusbågsugnen i Oxelösund innefattar investeringen infrastruktur för hantering av järnsvamp och skrot.

Statsminister Ulf Kristersson lovar att staten ska sitt ansvar för att skapa legala förutsättningar för industrins omställning. Foto: Ann-Louise Larsson

Text: Ann-Louise Larsson

Annons:
Annons:
Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons: Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår