Viljan att elektrifiera och fasa ut fossil energi finns inom svensk industri, men bromsas av kapacitetsbrist i elnätet och långsamma tillståndsprocesser samt ett utmanande konjunkturläge, enligt en ny rapport från SKGS, Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet.
– Det är mycket allvarligt att tillståndsprocesser och ett otillräckligt elnät blivit ett hot mot de svenska företagens konkurrenskraft. Sveriges anseende som industrination riskeras när vi ser att planerade industriinvesteringar faller bort, säger Göran Björkman, ordförande för SKGS och tillika vd för Alleima.
För att elektrifieringen ska ta fart krävs att både utbud och efterfrågan utvecklas i takt, skriver SKGS i rapporten.
– I det här utmanande marknadsläget behöver energi- och klimatpolitiken också rikta in sig på att minska investeringsrisker och skapa förutsättningar för att ny elanvändning faktiskt realiseras, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig vid SKGS.
Den svenska industrin planerar investeringar som leder till ett elbehov från dagens 46 terrawattimmar till totalt 93 terrawattimmar år 2035. Det är en minskning jämfört med tidigare bedömningar, då behovet uppskattades till 114 terrawattimmar. Minskningen är en effekt av att projekt senareläggs eller faller bort, bland annat som en konsekvens av ett otillräckligt elnät. Främst är det stål- och metallsektorn (7–29 terrawattimmar) och raffinaderier/elektrobränslen (1–17 terrawattimmar) som har störst behov av mer elkraft, medan gruvnäringen, skogsindustrin och teknikindustrin tillsammans står för mer måttliga men betydande ökningar, enligt rapporten.
Källa: SKGS